Jul 4, 2019
Från Almedalen den 3 juli 2019
Det har gått tio år sedan den hårt kritiserade FRA-lagstiftning trädde i kraft. Då gick debatten varm, många unga demonstrerade mot FRA och paralleller drogs till Stasis arkiv. Sedan dess har kritiken tystnat och möjligheterna för FRA att bedriva signalspaning utvidgats. Vart tog kritikerna vägen?
Införandet av FRA-lagen fick hård kritik för att bland annat vara ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten och ett hot mot både meddelarfriheten och källskyddet. Bland kritikerna hörde bland andra Jason Diakité, Annie Lööf och Fredrick Federley. Till en början var det bara regeringen och försvarsmakten som fick inrikta signalspaningen. Men 2013 ändrades reglerna så att även SÄPO och polisen fick inrikta spaningen. Regeringens nästa steg är att ge polisen tillgång till uppgifter från signalspaning, även om det pågår en förundersökning om det som signalspaningen gäller. Det som var otänkbart för bara tio år sedan passerar alltså idag riksdagen utan större protester. Vad har uppgifterna använts till och finns det överhuvudtaget någon kritik kvar idag?
Medverkande:
Hanna Nyberg, ordförande Journalistförbundets
yttrandefrihetsgrupp
Magnus Andersson, partiledare Piratpartiet
Marcus Jerräng, chefredaktör Computer Sweden, CIO Sweden,
Techworld, IDG.se
Rasmus Ling, ledamot Justitieutskottet, Miljöpartiet.
Tove Carlén, moderator, jurist Journalistförbundet